BPH och kullträff


Förra helgen inleddes med BPH (Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund) för Cocktail- och Danskullen. Vi saknade bara två hundar: Beckham och Sky. Sky skulle egentligen varit med men denna gången fick Annelie prioritera annat som var viktigare, de anslöt däremot till lördagens träning så vi fick träffas ändå.

Jag är så glad att så många tog sig tiden att komma! Det är speciellt att se dem samlade såhär, syskonen. Och det ger oss så mycket mer information än att bara läsa ett protokoll.

Hundarna var genomgående sociala, stabila, nyfikna och glada. Coffee har hamnat i någon spökfas de senaste veckorna och hade svårt att komma över dockan som flyger upp (motsvarande MH’s dumpe) men annars hade vi inte så mycket överraskningar.

Generellt tycker jag att BPH är en bra beskrivning av mentalitet, men det är ett test som belastar hundarna något mer än MH. Dockan som flyger upp är utrustad med vita tänder och ögon mot mörk bakgrund och det tycker många hundar är obehagligt, jag upplever att denna är värre för hundarna än dumpen (som finns på MH).

Kanske är det något att ha i bakhuvudet när det gäller våra goldens som ofta kan vara ganska sena i sin mognad. Jag skulle hellre vänta lite längre än göra detta med en ung individ som inte helt landat i sig själv.

Jag tycker att det är väldigt bra att man på BPH även kikar på reaktion för underlag. Något som inte heller finns med på MH är att man undersöker matintresse.

På fredagkvällen åkte ett gäng med till Torsvi och resten anslöt på lördag förmiddag för att delta i apporteringsträning.

Jag hade ovärderlig hjälp av Linda så vi kunde dela upp alla i två olika stationer: en med markeringsarbete och en med skick mot målområde/ på linje med störning. Detta innebar mindre väntan och mer arbete per hund. Efter lunch körde vi ute på fälten, då var det dags för markeringar med skott och terrängskiften (grönt gräs, stubbåker och plöjd åker). Vissa hundar fastnade i övergångarna men alla löste det med lite hjälp!


Foton: Annelie Karlsson 

Birdie Nam Nam DC’s Shot And Go

Jag vet att ni är nyfikna på vem Stellas kille är. 


Han heter Keano och här har ni hans stamtavla:


Lite av husse Christers ord om Keano:

Keano är en hund som älskar att jobba och det är väldigt roligt att jobba med honom för han bjuder på så många beteenden och så mycket glädje. Han går inte ner sig om han gör något fel utan mer kavlar upp armarna och kör på tills det blir rätt. Han har en tydlig av och på knapp. Fysiskt är han stark och älskar att följa med på cykel och joggingturer.  Keano är en mycket familjekär hund. Han är inte överdriven i kontakt/hälsning med nya hundar eller människor.

Han är skottfast och i övrigt en stabil kille med mycket ”will to plz”. Många säger att han utstrålar ett lugn vilket verkar ha lugnat en del hundar på exempelvis platsliggande. 

Keano har stort föremålsintresse, han apporterar gärna dummies oavsett storlek och älskar uppletande. Som ung fick han prova fågel och han hade inga problem med detta. Jag har valt att träna lydnad och bruks så jaktträning har bara varit lite på skoj när det blivit tillfälle. Kamplusten är väl utvecklad hos Keano och det är är nog den bästa belöningen han kan få.


Jag är så glad att jag fått använda Keano till Stella. De är ett superfint par och passar väldigt bra tillsammans. I många avseenden påminner de om varandra. De är båda två lättsamma, stabila och trevliga individer som ändå har stor motor och ett stort engagemang och driv i arbete. 

Keano har tävlat lydnadsklass 1 och 2 med förstapris och fina poäng och är godkänd i lägre klass spår. De ska tävla igen nu snart och då håller vi tummarna för uppflyttning!

Tack Christer och Anna för att ni sa ja, för all hjälp kring parningar och för att Stella fått komma och bo hos er!

Nu är det bara att hoppas, vänta och se!

Stella är parad!

Ja, ni kan ju gissa vad det här betyder… Love is in the air! Stella är parad! Mer info om hanhunden inom kort! Jag önskar uppdaterade intresseanmälningar på mailen från samtliga intressenter! 


Guess you see what this means…. Love is in the air! We hope for Eldflammans fifht litter in the fall. More information about the male soon! Email me if you’re interested! 

Stella löper!

Häromdagen började Stella löpa! Vi såg lite tecken på att det var på väg, men trodde att det skulle dröja några veckor till. 

Nu hamnar höglöpet runt samma dagar som vi har träff för Cocktail- och Danskullen med BPH (beteende- och personlighetsbeskrivning hund). Jag är så tacksam att hanhundsägarna är flexibla och kan tänka sig att ta hand om Stella lite. Det betyder att jag åker ner med henne och sen får hon bo tillsammans med sin kille någon vecka! Det känns väldigt bra för oss, hundarna får lugn och ro och ordentligt med tid att uppvakta varandra på. Vi hoppas att vi får lyckade parningar! Om allt går vägen levererar vi årets bästa julklapp till några väl valda hem i december. Håll gärna tummarna!


Man kan inte köpa framgång

Att syssla med hundsport kräver både ett visst mått av tur som av skicklighet. Tur som i att ha en hund som gillar arbete och som ställer upp på träning med engagemang och lust. Och visst kan vi välja raser som har detta med sig genetiskt, mer eller mindre. Det är ju rasavelns stora fördel. Vi kan även försöka välja rätt valp och ibland prickar vi rätt, det vi ser hos den lilla valpen återkommer även hos den vuxna hunden. Men att utvärdera potential hos en några veckor gammal valp sätter sina begränsningar, det förstår de flesta. Miljö och relationer sätter stora spår genom livet och individer förändras. Det är inget konstigt med det. 

Jag och Linda skrattar ofta åt hur vi talade om Stella som valp. Hur tuff hon faktiskt var och hur jag tvekade på om det var rätt valp för Linda. Hur vi till slut bestämde att jag inte kunde motstå denna lilla tjej som ju skulle bli kennelns framtid. Rymmaren. Den som trängde sig genom grindar och galler och klättrade och var vaken och jobbig när alla andra sov. Hur jag till slut sa: du måste ta henne, jag lovar att jag hjälper dig.

Och hur Stella sedan blev den enklaste goldentjej jag vet. 

Ibland förundras jag över hur stor tilltro människor sätter till aveln. Och jag tror att man missar stora delar om man tror att en individ bara är sina gener. 
Lägg inte hela din tilltro till varifrån du köper din hund. Från vilka linjer eller hur många tävlingar släktingarna vunnit. Lägg delar däri och lägg sedan resten i dig själv. I ditt arbete. 

Jag funderar mycket på hur jag ska förvalta flockens nästa lilla medlem. Vilka problem har återkommit i mina tidigare hundar och hur har jag hanterat dem? Vad kan jag göra annorlunda? Och på samma sätt: vilka bitar har jag lyckats med? Var har vi haft våra styrkor?

Man kan inte köpa framgång nej. Du måste själv göra jobbet med din hund. Du måste förvalta och styra er utveckling. Du måste guida och problemlösa. Och det svåra är att du inte vet innan vad som kommer bli era svårigheter. Du måste vara lyhörd och flexibel. Lyckas du är du kompetent. Du är skicklig. 

Och precis som att din hund förändras, förändras du.

Jag vill inte ta ifrån mig själv eller mina uppfödarkollegor erkännandet för vårt arbete med att få fram det där engagemanget och den där lusten i våra hundar. Visst har vi en del i det. Men jag vill påminna om att det är en del.

Valpplanerna 

Ja, det närmar sig tidpunkt för Stellas löp, om hon följer tidigare intervall. Förra löpet blev fördröjt med några månader, sådant händer ju ibland och det gör det lite extra svårt att veta när vi kan förvänta oss nästa. 

Vi har bytt hane av olika anledningar, en resa till Tyskland för parning är ju ganska omständigt att genomföra och nu hittade vi en annan mycket trevlig kille till Stella på närmare håll, vilket förenklade mycket för oss. Det blir säkert en utlandsresa för oss en annan gång, men inte i år. 

Den uppmärksamma har sett att jag skrivit om detta på valpsidan. Nu ligger där en bild på Stella med sin kärlek, som vi träffade i juni. Jag har valt att hålla lite på vem detta är men för er som är intresserade av valp berättar jag gärna mer. Maila i så fall.

Jag har sett denna hane i jobb och har inget negativt att säga. Han är fartig, har ett stort föremålsintresse, stor kamplust och ett jättefint språk. Inga problem alls att släppa honom med hela vårt gäng. Han är mycket trevlig men inte översocial och han älskar sin husse högt, det såg jag direkt och han prioriterar husse och jobb med husse. Han är tyst, har ett fint grepp och är givetvis helt frisk! Han är normalstor men snabb i kroppen, han har ett läckert rörelsemönster. Kombinationen ger en låg inavelsgrad, vilket jag ser som eftersträvansvärt.

Denna hane har tävlat i lydnad och bruks, inte i apporteringsarbete. Detta är inget bekymmer för mig, jag ser inte meriter som en nödvändighet om jag tror på  kombinationen och gillar det jag ser under träning. Blir man alltför insnöad på meriter så blir det tyvärr inte många hundar att använda i aveln. Jag har poängterat detta många gånger men vill verkligen understryka vikt av bredd i avelsurval. Golden retriever må vara en stor ras men jaktgolden är liten i sammanhanget. 

Nu väntar vi på löp och hoppas att vi får lyckade parningar! Vi längtar så efter Eldflammans 5:e kull!

Klubbmästerskapet 2016

Igår ringde klockan 4.00 och hela flocken åkte till Villingsberg och Goldenklubbens klubbmästerskap.

Jag var först ut med Birk i öppenklassen och jag är nöjd med hans prestation förutom att vi missade vattendirigeringen. Detta är andra gången vi kör ÖKL och han har helt klart blivit bättre på det vi tränat. Men jag inser ändå att vi behöver jobba mer på grunt vatten och i träsk. Man blir bra på det man tränar och det tycker jag stämde rätt bra denna gången. Vid vattendirigeringen kom han tyvärr på fel sida av fågeln och vinden gav honom istället vittring från söket. För första gången tog han faktiskt signalerna riktigt dåligt. Det var lite snöpligt, han var så nära. Men som alla vet: nära skjuter ingen hare, och inte heller några förstapris. Vi fick ett tredjepris, men jag är väldigt glad över resterande delar i provet! Han var tyst och samlad, hade ett effektivt sök och jobbade fint på mina tecken. 

Glimma gick ut i sista paret och jag var lite rädd att hon skulle vara lite väl laddad samtidigt som de ju också blir trötta av en hel dag på prov/ i bil. Men hon var i perfekt sinnesstämning! Snabb, effektiv, lyhörd och glad. Det är en sådan glädje för mig att starta henne nu, det var det sist också. Det känns som att många bitar som vi tränat på och haft som svagheter länge har fallit på plats och om jag ska vara ärlig känner jag att vi nu behöver lite mer utmaning. Vi fick ett förstapris och är nu redo för elitklass!


Igår var en underbar dag. Vi träffade både gamla och nya vänner och fick se många glada goldens.

Och klubbmästare blev ingen mindre än våra Dansbarns fina pappa Baccus med matte AnneCharlotte. Stort grattis från oss och även till klubbmästarna i de andra klasserna!

Nedan några bilder från Annelie:

Du är det finaste jag vet

För 8 år sedan hämtade jag min Gangster-Glimma från Ljusdal. Så mycket väntan och så mycket längtan. Och på nationaldagen 2008 var det äntligen dags. Min glada lilla gullunge, vackrast i världen, skulle få flytta hem!

DSCN0127

DSCN0132

DSCN0146

I 8 år har hon varit en del av mitt liv, en stor och betydelsefull del. Hon har funnits vid min sida i medgång och i motgång. Hon har delat mina skratt och min gråt. Hon har charmat mannen i mitt liv och hon fyller våra hjärtan med ljus och kärlek.

Glimma har givit mig upplevelsen av att vara kennelmamma, jag har suttit vid hennes sida under tre valpningar och vinkat hejdå till hennes arton barn.

Vi har tränat och tävlat. Peppat och firat vinster och diskuterat och sörjt förluster. Glimma har lärt mig så mycket. Om oändligt tålamod och lojalitet. Om känslor, om vänskap och om kärlek.

Jag kan inte föreställa mig ett liv utan henne. Hon är min bästa vän och jag hoppas på många, många år till.

Tack Marit för att jag fick förtroendet att förvalta denna fina tjej. Hon är allt jag kunde önska och lite därtill!

 

DSCN0158

DSCN0215

DSCN0225

Sluta stjäl mina texter!

Vid två tillfällen det senaste året har jag hittat mina texter och formuleringar på andra kennlars sidor. Andra goldenkennlar.

Det har handlat om mina tankar om avel och om beskrivningar av vår uppfödning och av våra hundar. Det här är mina ord, mina meningar och mina känslor. Jag använder inte direkt standardformuleringar.

Det är ett respektlöst och väldigt märkligt beteende från vuxna människor.

Jag blir både arg och ledsen! Man gör inte såhär. Vissa säger att jag kan ta det som en komplimang för att jag skriver bra, men det fungerar inte så. Det finns ingenting i mig som känner smicker eller stolthet. Jag känner mig rånad och lurad.

Det är jag själv som upptäckt detta båda gångerna och båda gångerna har dessa texter funnits på respektive sidor i månaders tid. Funnits där för att sälja in sin verksamhet och i förlängningen sina valpar.

Många som hör av sig till mig skriver att det känns som att de hittat rätt uppfödare i samma stund som de börjat läsa på vår hemsida. Nu är det ju inte ett blivande författarskap jag försöker sälja in här, utan våra hundar. Men jag anstränger mig för att fånga dem och oss i rätt ord, i rätt känsla. Den känslan är min och ingen annans och det blir väldigt konstigt när någon annan använder den utan att be om lov.

Jag är övertygad om att de flesta har egna tankar kring sin uppfödning. Egna känslor för sina hundar och sina valpar. Om man har svårt att klä dessa tankar och känslor i ord så är det helt okej att be någon om hjälp. Men stjäl inte!

Copyright gäller även på internet.

Jag vet att detta är ett problem för många som arbetar med text och bild. Jag har även stött på detta i mitt jobb den senaste tiden, där personer tagit delar av min fysioterapi och spridit vidare mitt material på internet. Det gör mig också irriterad men det känns inte alls lika personligt. Eldflammans är mitt hjärtebarn. Jag kastade mig in i detta själv och gjorde det helhjärtat från start. Jag har hela tiden haft en tydlig vision om hur jag vill att den här kenneln ska ta sig uttryck. Mitt uttryck!

Sluta stjäl.

Det spelar ingen roll att man ändrar lite här och lite där. Lägger in andra namn eller adderar lite. Det är fortfarande inte okej att lägga upp snarlika texter med stora delar kopierat rakt av. Jag undrar också hur man tänker när man tar en annan text och sen ändrar lite. Är man då på något plan medveten om att det inte är riktigt okej och försöker ”fixa” till det? Eller förstår man bara inte bättre?

Jag vet inte vilket som är värst.

Men sluta stjäl. Bara gör det inte.

Ökl med Birk 

I helgen startade jag och Birk i öppenklassen på Hedemoraprovet. Jag är så nöjd med honom! Vi hade 2 mål: att han skulle vara tyst och att han skulle få pris. Och vi klarade båda!

Det är inte helt lätt när man drar upp hundarna mycket i lydnaden att sen ta ner dem för stadga och det lugn som krävs i jakten. Så jag är väldigt glad att Birk klarade det så bra! Han har så fin vilthantering och är ordentlig och lämnar alla fåglar i fotposition. Jag undrar verkligen: varför tillåter så många slarv med detta? Jag blir förvånad när jag ser duktiga hundar där föraren måste kasta sig fram för att få fåglarna i hand. Jag är petig på den här punkten och är väldigt glad för det, mina hundar släpper inte innan jag säger tack. Jag är medveten om att det kräver en del träning och i prisväg spelar det ingen roll (märkligt nog), men det ser ju så stressigt/ osäkert ut när föraren slänger sig fram för att ”rädda” avlämningarna.

Birk lyssnade fint på mina signaler. Tyvärr fick vi inte in vattendirigeringen den här gången, han var i området två gånger men jag var lite fel med signalerna och min avståndsbedömning. Vi ska träna mer och ta revansch! Denna gången blev det ett 3:e pris men så är det ju om man inte får in alla fåglarna.


Trött kille!

Alla Glimmas barn är friröntgade!


Såhär glad är Glimma idag! För imorse fick vi den glada nyheten att även Beckham är friröntgad. Det innebär att alla hundar ur de tre kullar som Glimma är mamma till är friröntgade. Det känns fantastiskt och lite för bra för att vara sant. Glimma är ju själv inte från en helt ledfrisk kull, men bra har det blivit ändå. Och det är vi tacksamma för.