2 veckor

Inatt blir småttingarna två veckor. De har börjat öppna ögonen och stapplar runt i lådan på vingliga ben. Den här första tiden har varit Eiras tid med dem. Vi plockar så lite som möjligt med dem. Lyfter dem bara då och då och kollar så allt är bra, sticker ner näsan och luktar lite, håller dem mot kinden och känner in den där mjuka, varma valpkroppen. Bäddar rent och låter dem sen mest vara ifred med varandra och med mammahund. Eira är en jättefin mamma och har återhämtat sig fint både efter dräktighet och valpning.

Den här första tiden är en tid för lugn och ro men snart blir det desto mer liv och rörelse. Jag hoppas så att vi får lite vårväder där sista veckorna innan de flyttar i mitten av april, så att de kan få vara ute lite mer. Vi har haft lite otur med löp under höst/vinter och då blir ju utemöjligheterna för valparna begränsade. Det är något särskilt att ha vår- och sommarvalpar som kan vara ute långa stunder.

Nu är alla valpar fördelade och det känns jättebra med alla köpare.

 

 

 

Abbe

Valparnas fina pappa Abbe (Aquaseer’s First Fighter)

I början av min avel sökte jag efter en enorm motor. Jag tränade i princip hela tiden och siktade högt. Glimma har alltid haft en oerhörd ork och lust till allt arbete, men tyvärr blev hon ibland låg i humöret i mer pressade situationer, tex tävlingar. Med åren har jag till slut förstått att det delvis var hormonellt och hade med hennes löpcykel att göra. Det har aldrig varit en fråga om intresse för arbetet i sig. Jag har lärt mig en hel del sedan den där första kullen och insett att mest inte alltid är bäst. Det finns många aspekter av hundar som ligger väldigt högt, inte minst i livet utanför träningen. Jag vill fortfarande att våra hundar ska ha det där lilla extra, en växel att lägga i när det behövs. Men till det behövs också en kontroll, en förmåga att ta in och bearbeta information, kommunikation och ta lärdom av erfarenheter.

Jag fick förmånen att ha Abbe ett dygn i Halland när det var dags för parningar och han har det där fina i att han ute kör järnet, springer fort och gärna, leker intensivt men också fint. Och trots en helt ny miljö, en ny person, en höglöpande tik och höns och får på gården – så blev han aldrig aldrig aldrig jobbig. Jag behövde aldrig påminna honom efter ett nej, ett lägg dig, ett gör si eller så. Och delvis, eller kanske till stor del, är det hans familjs förtjänst. Husse Adam som ger honom förutsättningar till att bli den där trevliga pojken – både genom regler men också genom tillräckligt mycket stimulans i form av jakter och apportering såväl som livet i vardagen. Men i det finns också Abbes egenskaper, det där som är han. Och det är en hund som har förmågan att ta in och lyssna när det behövs och som tar till sig utan att bli minsta illa berörd, men helt och fullt förstår! Och en hund som ligger alldeles för högt har sällan den förmågan. Det är en fin balans och inte helt lätt att hitta just det här. En hund med tillräckligt mycket motor, ja med mycket motor, men utan stress! Jag är så glad för att vi fick använda just honom till Eira och ser så fram emot att följa dessa valpar.

Eiras valpning

Tänk, att natten till igår föddes vår 7:e valpkull. Vi assisterade lite när första valpen kom men Eira visade snabbt att hon hade koll på läget. Jag fascineras så oerhört av deras starka instinkter, av det så väldigt naturliga i ett djurs födande. Denna gången hade vi med Malin som stundvis höll i kameran och det är så kul att ha dessa ögonblicksbilder att se tillbaka på.

Redan natten innan kände vi på oss att något var på gång. Eira hässjade lite och bäddade i lådan. På morgonen hade tempen dippat och som vanligt gick timmarna och dagen passerade över i kväll och så småningom också i natt och då, ja då liksom nästan alla andra gånger, var det dags. Vi satt där på golvet och pratade, jag och Malin. Hon hade kommit nån timme innan och vi hade precis bara konstaterat att nog skulle vi allt försöka vila lite åtminstone, för än verkade det inte riktigt vara dags, så satte krystvärkarna igång. Efter en timme var den första valpen ute. En flicka. Hannas flicka. Ja, för en av mina bästa och äldsta hundkompisar har önskat en tik och det var givet att om det så bara blev en enda, så skulle den gå till henne.

Sen flöt allt på väldigt bra. Stora, starka valpar föddes. Men så kom en liten en och han slank ut nästan helt utan kraft från värkar och så låg han där och jag kände direkt när jag tog honom i min hand att det här var inte bra. Han var så väldigt liten och helt utan liv. En liten ängel på inte ens 200 gram.

Men sen kom nya krystvärkar och inombords snurrade en ramsa att snälla rara gode gud låt den leva. Och det gjorde han! En stor valp föddes och så var de till slut 5 stycken syskon, 2 tikar och 3 hanar.

Foto: Malin Wijk

Den här valpningen blev  lite annorlunda för oss, för nu finns ju Lennon i vår familj. Att ha en bebis som vaknar väldigt ofta på nättaerna och helst av allt tröstas via amning var lite av en utmaning, för jag visste ju att just den här natten behövde jag ha allt mitt fokus på Eira och det som skedde i den där lådan. Men vet ni, det gick så bra. Jag kunde smita in i sovrummet och mata honom i en lugn stund och Aron vaggade honom därefter i selen.

Och så mitt i allt behövde Lennon en ny blöja och han skrek och skrek men sen vaknade han till lite mer ordentligt och blev tyst och blicken for runt i rummet. Sitt livs första valpning. Något väldigt speciellt.

DSC_1090

Nu ska vi landa lite i de här livets allra första dagar.


Lyckade parningar!

Eira och Abbe är parade!

Om allt går vägen har vi valpar runt vecka 7-8 och leverans i mitten av april.

Jag önskar nu uppdaterade intresseanmälningar från samtliga så jag vet vilka som är aktuella, skicka ett mail på emmaregberg@hotmail.com

Är du intresserad av en jaktgolden till tävling/prov, jakt eller tjänst är du välkommen att höra av dig.

Vi förväntar oss kvicka hundar med högt tempo men ett lättsamt sätt! Föräldrarna är givetvis friska och hälsoundersökta utan anmärkningar.

Vill du veta mer är du varmt välkommen att maila.

Planerad valpkull 2019

Vi har förmånen att låna in Prima för ytterligare en kull. Vi kommer att para henne på nästa löp under våren -19 med planerad leverans till sommaren.

dsc_4690

Foto: Malin Wijk

Primas första kull är nu snart 9 månader och har visat stor arbetslust, mycket vilja och hög fart.

Prima kommer att paras med Top Flights Flying Flint som bor hos Bente i Norge.

Flint är en amerikansk, nätt hane med mycket motor. Han är givetvis helt frisk och fri från anmärkningar gällande ögon och leder. Hans tidigare avkommor är hälsoutvärderade med goda resultat.

Bente beskriver Flint såhär:

Flint er en meget sosial gutt, han elsker alt og alle. Han er veldig enkel å kontrollere, mye drive, myk men samtidig veldig samarbeidsvillig. Han er i mine øyne en drømme hund med mye style og attityde. Han har mye kamplyst og høy gjenstands interesse. Han er veldig fin med både varmt og kaldt vilt med godt, men mykt grep.

Foto: Synnøve Matre

MERITTER:

Lydighet: 2 x 1 pr. kl. 1, 3 x 1 pr. kl. 2

Norske Redningshunder

Bestått appell, feltsøk

Ferdselsprøve:

Bestått

B-Prøve

1. BK, 2.AK

WT Uoff: 95/100 BK

Läs mer om Flint HÄR

Kullens stamtavla:

Läs mer om Prima HÄR.


Är du intresserad av en jaktgolden att arbeta med är du välkommen att höra av dig på emmaregberg@hotmail.com

Vi prioriterar köpare efter ambitionsnivå och ser helst att det finns en satsning på jakt/apportering eller annan hundsport.

Sommar

Sommaren 2018, sommaren då Sverige brann. Vilken extrem värme och torka! Och vilken oerhört lång sommar. Vi har lugna veckor mestadels hemmavid. Det får bli så med en liten bebis. Är så glad över närheten till sjön och möjligheten för både två- och fyrbenta att bada dagligen. Det blir inte mycket hundträning just nu. Glimma är trött i värmen och Birk har varit halt. Han fick åka till landet och vara ensamhund med mina föräldrar. Det är svårt att bromsa honom tillräckligt när han är med de andra.

Elda är pigg och glad, hon känns faktiskt ganska opåverkad av värmen. När hon får leva såhär som de senaste veckorna, som en aktiv familjehund, märker jag ingenting av stelhet eller hälta på frambenen. Vi har kört lite korta sök på promenaderna emellanåt men det är också allt. Vi begränsar henne inget i övrigt och hon är väldigt aktiv i sig själv, roar sig på tomten, leker med hundkompisar, simmar, går långpromenader.

Vi får se om det blir någon skillnad när vi börjar träna lite smått igen. Jag har förlikat mig med tanken på att det inte blir någon stor tävlingssatsning med henne, men det vore kul om vi kunde starta lite WT och kanske åtminstone lägre klasser på prov. Vi får se helt enkelt.

Vi har också fått erbjudande att låna Prima för en till kull och det är jag så glad för. Prima har verkligen klivit rakt in i mitt hjärta och hon är en fantastisk hund och mamma. Vi ska börja kika lite mer efter hanhund. Denna kull kommer bli aktuell under våren -19 med trolig leverans innan sommaren.

Det kan också bli aktuellt för oss med en kull på Eldas syster nästa år, mer info om det när vi gjort ögonlysning och sett att allt är ok!

Ta hand om er i värmen och låt hundarna ta det lugnt de varma timmarna mitt på dagen!

8 veckor och tid för hejdå

Idag fyller författarkullen 8 veckor!

Deras födelse känns långt bort men ändå har tiden gått så snabbt.

Prima har varit en helt fantastisk mamma genom hela perioden och hon har gett sina valpar den bästa tänkbara starten i livet.

Igår var vi hos vår veterinär John-Filip för besiktning, vaccin och märkning. Allt gick fint!

Vi hann ta en sväng i parken utanför kliniken i solen och Tove, som var med mig, hann knäppa några bilder i farten. Vissa valpar var för snabba för kameran, men så är det ibland.

Det kommer bli tomt (men också rent och tyst) här hemma. Tid för leverans är tid för dubbla känslor, men jag vet hur efterlängtade dessa små är i sina nya hem.

Vi önskar er stort lycka till med dessa småttingar och allt ni tar er för! Låt dem jobba ordentligt som de arbetshundar de är. Satsa högt, nå långt!

3 veckor!

 

Grattis författarkullen 3 veckor idag!

Valparna hör och ser, vinglar sig framåt med sina stora huvuden på små kroppar. De interagerar mer nu, skäller på varandra, leker, biter och drar. Kissar pölar överallt. I helgen ska de få flytta till större yta, vi har ställt i ordning valphagen.

 

Prima mår bra, hon är en fantastisk mamma. Det går åt mycket energi nu, hon äter mängder men så är det när man ska mätta 8 små magar.

Jag är så glad att vi fick låna Prima. Tack Marianne och hela norska familjen!

 

8 små underverk

Igår kväll födde Prima 8 valpar! 5 flickor och 3 pojkar blev det. Allt har gått otroligt bra och Prima är en helt fantastisk mamma.

Jag uppdaterar löpande med bilder och filmklipp på Eldflammans sidor på Facebook och Instagram, följ oss gärna där.

Jag kontaktar er som står på listan allt eftersom när vi landat lite!

Röntgen

Delade med mig av den här på Facebooksidan och instagram men missade att lägga ut den här. Förra veckan åkte Aron med Prima till veterinären för en röntgen. Tyvärr fick vi inte speciellt bra bilder. Men minst 7 kunde de räkna till. Vi får se om det är alla eller om det gömmer sig någon mer därinne…

De stökar för fullt i magen och nu känner man tydliga rörelser.

En vecka kvar…


Vi har fullt med intressenter och tar inte emot fler just nu. Skulle det födas fler valpar eller att vi får en könsfördelning som möjliggör nya köpare så skriver jag ut det här. Håll lite koll om du är intresserad.