2 veckor

Inatt blir småttingarna två veckor. De har börjat öppna ögonen och stapplar runt i lådan på vingliga ben. Den här första tiden har varit Eiras tid med dem. Vi plockar så lite som möjligt med dem. Lyfter dem bara då och då och kollar så allt är bra, sticker ner näsan och luktar lite, håller dem mot kinden och känner in den där mjuka, varma valpkroppen. Bäddar rent och låter dem sen mest vara ifred med varandra och med mammahund. Eira är en jättefin mamma och har återhämtat sig fint både efter dräktighet och valpning.

Den här första tiden är en tid för lugn och ro men snart blir det desto mer liv och rörelse. Jag hoppas så att vi får lite vårväder där sista veckorna innan de flyttar i mitten av april, så att de kan få vara ute lite mer. Vi har haft lite otur med löp under höst/vinter och då blir ju utemöjligheterna för valparna begränsade. Det är något särskilt att ha vår- och sommarvalpar som kan vara ute långa stunder.

Nu är alla valpar fördelade och det känns jättebra med alla köpare.

 

 

 

Eiras valpning

Tänk, att natten till igår föddes vår 7:e valpkull. Vi assisterade lite när första valpen kom men Eira visade snabbt att hon hade koll på läget. Jag fascineras så oerhört av deras starka instinkter, av det så väldigt naturliga i ett djurs födande. Denna gången hade vi med Malin som stundvis höll i kameran och det är så kul att ha dessa ögonblicksbilder att se tillbaka på.

Redan natten innan kände vi på oss att något var på gång. Eira hässjade lite och bäddade i lådan. På morgonen hade tempen dippat och som vanligt gick timmarna och dagen passerade över i kväll och så småningom också i natt och då, ja då liksom nästan alla andra gånger, var det dags. Vi satt där på golvet och pratade, jag och Malin. Hon hade kommit nån timme innan och vi hade precis bara konstaterat att nog skulle vi allt försöka vila lite åtminstone, för än verkade det inte riktigt vara dags, så satte krystvärkarna igång. Efter en timme var den första valpen ute. En flicka. Hannas flicka. Ja, för en av mina bästa och äldsta hundkompisar har önskat en tik och det var givet att om det så bara blev en enda, så skulle den gå till henne.

Sen flöt allt på väldigt bra. Stora, starka valpar föddes. Men så kom en liten en och han slank ut nästan helt utan kraft från värkar och så låg han där och jag kände direkt när jag tog honom i min hand att det här var inte bra. Han var så väldigt liten och helt utan liv. En liten ängel på inte ens 200 gram.

Men sen kom nya krystvärkar och inombords snurrade en ramsa att snälla rara gode gud låt den leva. Och det gjorde han! En stor valp föddes och så var de till slut 5 stycken syskon, 2 tikar och 3 hanar.

Foto: Malin Wijk

Den här valpningen blev  lite annorlunda för oss, för nu finns ju Lennon i vår familj. Att ha en bebis som vaknar väldigt ofta på nättaerna och helst av allt tröstas via amning var lite av en utmaning, för jag visste ju att just den här natten behövde jag ha allt mitt fokus på Eira och det som skedde i den där lådan. Men vet ni, det gick så bra. Jag kunde smita in i sovrummet och mata honom i en lugn stund och Aron vaggade honom därefter i selen.

Och så mitt i allt behövde Lennon en ny blöja och han skrek och skrek men sen vaknade han till lite mer ordentligt och blev tyst och blicken for runt i rummet. Sitt livs första valpning. Något väldigt speciellt.

DSC_1090

Nu ska vi landa lite i de här livets allra första dagar.


Hej G-kullen!

Inatt välkomnade vi 3 pojkar och 2 flickor. Eira har blivit mamma och vi har sagt hej till vår 7:e valpkull. Ytterligare en liten pojke föddes som ledsamt nog inte levde.

Nu ska vi landa lite här innan vi funderar på var de små ska få bo.

Jag uppdaterar mer frekvent på Facebook och Instagram. Kika in där!

Att ha en bästa vän

Eira och Elda! Vilken lycka att ha en syster och bästa vän. En stor tomt att springa på. Skogen precis utanför.

Det finns inte ett spår av irritationen eller gränser dem emellan. Jagas eller jagad, spelar mindre roll. De leker och leker och leker och det är så fint att se dem såhär tillsammans.

Inga tecken på höglöp än. Imorgon åker vi nedåt, vi hoppas på parningar närmsta dagarna. Håll tummarna, jag håller er uppdaterade!

Eira + Abbe

Eira kommer att paras med Aqua Seer’s First Fighter ”Abbe”

Abbe är en nätt och snabb hane. Han används flitigt till jakt och har en 1:a i NKL B-prov. Han kommer från väldigt ledfriska linjer vilket var viktigt för mig. Han är röntgad HD A och ED ua och kommer ur en kull om nio där alla syskonen är friröntgade. Han är självklart ögonlyst utan anmärkning och har inga andra kända sjukdomar. I sättet påminner han mycket om Eira. Han är en hund med väldigt mycket ork som gillar att ta i. Han har mjuk mun och är spontan på vilt. Han är kvick i sättet och fattar snabbt.

Tack Adam för förtroendet att använda din fina kille!

Dessa valpar säljes enbart till dig som vill jobba mycket med din hund och det är nog ingen nackdel att själv höra till den sportiga typen!

Nu hoppas vi på parningar om drygt en vecka eller så!

KENNELLÄGER 2019

Till våra valpköpare:

Nästa år är det dags för KENNELLÄGER!

Vi har bokat stugor i Fjällnora utanför Uppsala i vår.

För er som inte har Facebook/är med i Eldflammans valpköpargrupp: kontakta mig så får ni mer detaljer om datum m.m!

Platserna kommer vara begränsade, så håll utkik här på hemsidan och våra andra kanaler för info om när anmälan öppnar och hugg din plats i tid! Kurserna riktar sig till er som tränar/tävlar. Vill man inte gå kurs kan man träna, umgås, vara åskådare osv. I Fjällnora finns även möjlighet att campa för den som vill.

Min vän Michelle Holmlund som hör till Sveriges absoluta lydnadselit kommer att stå för lydnadskurs! Vi siktar även på att styra upp jaktkurs i krokarna, har inte riktigt spikat detaljerna för detta än men vi har en instruktör i åtanke och hoppas att det kommer passa.

Planerad valpkull 2: Eira

När vi bestämde oss för att behålla en tik ur Eldkullen hoppades och drömde jag givetvis om vidare avel, men den drömmen gick ju tyvärr i kras på grund av Eldas pålagringar. Därför är jag extra glad för att hon har en frisk syster i Eira och att Malin är positivt inställd till att låna ut henne för en kull.

I veckan gjordes den sista hälsoundersökningen, denna gång av ögonen och det såg fint ut. Hon har några felväxande hårstrån som inte ger några besvär, enligt ögonveterinären är det inga hinder för avel och jag har kollat upp rådande rekommendationer som säger att det är okej eftersom hon är symptomfri men ska givetvis inte paras med en hane med samma åkomma.

Eldflammans Evig Eld Eira

HD:A Ed: Utan anmärkning

Ögonlysning: lindrig distichiasis

Inväntar DNA-analys för PRA

180,5 poäng startklass lydnad

Genomfört BPH


Vi kommer para på nästa löp förutsatt att det inte krockar med Primas planerade kull. I det fallet skjuter vi på det till löpet därefter.

Mer info om Eira kommer framöver.

Hane ej bestämd ännu.


Är du intresserad av en jaktgolden till jakt, tävling eller tjänst är du välkommen att maila emmaregberg@hotmail.com så berättar jag mer.

Planerad valpkull 2019

Vi har förmånen att låna in Prima för ytterligare en kull. Vi kommer att para henne på nästa löp under våren -19 med planerad leverans till sommaren.

dsc_4690

Foto: Malin Wijk

Primas första kull är nu snart 9 månader och har visat stor arbetslust, mycket vilja och hög fart.

Prima kommer att paras med Top Flights Flying Flint som bor hos Bente i Norge.

Flint är en amerikansk, nätt hane med mycket motor. Han är givetvis helt frisk och fri från anmärkningar gällande ögon och leder. Hans tidigare avkommor är hälsoutvärderade med goda resultat.

Bente beskriver Flint såhär:

Flint er en meget sosial gutt, han elsker alt og alle. Han er veldig enkel å kontrollere, mye drive, myk men samtidig veldig samarbeidsvillig. Han er i mine øyne en drømme hund med mye style og attityde. Han har mye kamplyst og høy gjenstands interesse. Han er veldig fin med både varmt og kaldt vilt med godt, men mykt grep.

Foto: Synnøve Matre

MERITTER:

Lydighet: 2 x 1 pr. kl. 1, 3 x 1 pr. kl. 2

Norske Redningshunder

Bestått appell, feltsøk

Ferdselsprøve:

Bestått

B-Prøve

1. BK, 2.AK

WT Uoff: 95/100 BK

Läs mer om Flint HÄR

Kullens stamtavla:

Läs mer om Prima HÄR.


Är du intresserad av en jaktgolden att arbeta med är du välkommen att höra av dig på emmaregberg@hotmail.com

Vi prioriterar köpare efter ambitionsnivå och ser helst att det finns en satsning på jakt/apportering eller annan hundsport.

34 veckor med den ena, 10 år med den andra

I sommar väntar ett alldeles nytt äventyr. En helt ny liten person i vår flock.

Ingenting kommer bli som förut men allt det som är bra finns kvar.

Vi blir fler och vi gör mer och ingenting går att förbereda sig på men vi har ett gäng veckor kvar. Jag är ledig nu den sista tiden och maj bjuder alldeles strålande sommarväder.

Vi ser ju inga stjärnor där intet mörker är

Tack! För alla era kommentarer och hälsningar! För era råd och egna erfarenheter.

Vi tar oss an det här. Det blir inte helt som vi tänkt oss men vi kan tänka om.

Vi ska försöka boka en ortopedtid till Elda så vi får bolla vidare.

Jag är både ledsen, besviken och bär en del oro för framtiden men jag är också så innerligt tacksam för den här lilla stjärnan till hund. Hon förgyller verkligen livet!

Det blev inte som jag önskat, drömt och hoppats.

Förra veckan var jag på Albano för att röntga Elda. Det känns redan som en evighet sedan.

Det blev inte som jag önskat. Inte vad jag drömt om och hoppats på.

Elda har pålagringar på båda armbågarna. Vi såg det redan då. Idag fick vi SKK’s bedömning. Grad 2. Att det kunde varit värre är en klen tröst just nu.

Luften gick ur mig. Vi hade tänkt starta i lydnaden nu närmsta veckorna. Siktade mot start på b-prov till hösten. Tittade på fler working test att anmäla till. Avancera. Vidare, framåt.

Nu undrar jag vad jag ska göra, hur jag ska tänka. Inte nog med att aveln skiter sig. Det antar jag är smällar man som uppfödare får ta. Men det är också allt det andra. Måendet. Hälsan. Det allra viktigaste. Och min pärla till tjej som jag sett så fram emot att tävla till högre nivå. Hon har så många fina egenskaper. Men frågorna är ofrånkomliga. Kommer hon att hålla? Till vilket pris ska vi jaga resultat och framgång? Kommer hon må bra? Ska vi ständigt analysera eventuell stelhet, hälta?

Veterinären frågade mig om hon varit halt. Jag önskar jag kunde säga nej. Men förra året hade hon en rätt lång period med diffusa hältor fram. Bara någon vecka innan röntgen körde vi lite tuffare träning och fys och jag sa till Aron att hon såg halt och stel ut när vi kom hem.

Jag förstår att alla hundar inte kommer bli lämpligt avelsmaterial. Men här står vi nu, med tre hundar och en uppfödning med oviss framtid. Vi har alternativ, det finns andra hundar. Men tankarna snurrar.

Vi hade bestämt oss. Tre hundar är alldeles tillräckligt. Jag vill hinna med var och en av dem. Ge dem egen tid, ge dem engagemang och kärlek. Jag tror mitt hjärta rymmer hur många hundar som helst. Men vårt liv gör det inte. Jag vill inte ha en stor flock där du och du och du ersätts med ni. Vi vill kunna inkludera var och en av dem. Ta med dem, vara med dem.

Kanske får vi tänka om. En till hund. För vi hade ju också hoppats och drömt om en egen tik att använda i avel. Men det får komma sen, i så fall.

Elda är en fantastisk tjej. Aveln är sekundärt. De större frågorna återstår. Vilket liv ska vi erbjuda henne? Jag vet att vi kan ge henne en härlig tillvaro, en meningsfull vardag. Men är det moraliskt försvarbart att köra en hund in i smärtans land? Ni är många nu som skriver det. Kör på med träning och tävling så länge hon håller. Det betyder ju delvis att jag går mot bättre vetande och utsätter henne för belastning som kommer att ge henne besvär. Som gör ont. Det blir inte en fråga om om, utan när. Åtminstone när vi pratar om den nivån av träning och tävling som jag har tänkt mig. Och jag tror inte att man kommer till en magisk gräns där nog är nog utan gränserna är diffusa, luddiga. Samtidigt älskar hon att jobba. Jag förstår hur ni tänker.

Så många frågor och än så länge inga svar.

Det finns kanske inte rätt och fel.

Nu är orden slut, för nu.

GLIMMA 10 ÅR!

Du fyller år idag, 10 år. Du flyger fortfarande fram med skratt i blick och dina öron fladdrar i vinden! Du älskar den fortfarande. Farten. Pulsen. Du är så levnadsglad. Du lär mig så mycket!

Den här dagen är speciell, du är speciell.

Ja, må du leva uti hundrade år!

Grattis Gangster! Grattis Glimma!

Hipp hipp HURRA!

Kennelträning i april

Lördagen den 28/4 ska vi ha BPH och träff för Eldkullen.

Uppdatering: Vi siktade på att göra en kennelhelg av det med middag och boende och träning på söndagen men det var tyvärr för få som kunde just denna helgen. Hur som kommer vi att ha lite gemensam träning vid oss på söndagen för de som vill ansluta!

Alltså: öppen träning för Eldflammor söndagen den 29/4 i Ågesta!