Att syssla med hundsport kräver både ett visst mått av tur som av skicklighet. Tur som i att ha en hund som gillar arbete och som ställer upp på träning med engagemang och lust. Och visst kan vi välja raser som har detta med sig genetiskt, mer eller mindre. Det är ju rasavelns stora fördel. Vi kan även försöka välja rätt valp och ibland prickar vi rätt, det vi ser hos den lilla valpen återkommer även hos den vuxna hunden. Men att utvärdera potential hos en några veckor gammal valp sätter sina begränsningar, det förstår de flesta. Miljö och relationer sätter stora spår genom livet och individer förändras. Det är inget konstigt med det. 

Jag och Linda skrattar ofta åt hur vi talade om Stella som valp. Hur tuff hon faktiskt var och hur jag tvekade på om det var rätt valp för Linda. Hur vi till slut bestämde att jag inte kunde motstå denna lilla tjej som ju skulle bli kennelns framtid. Rymmaren. Den som trängde sig genom grindar och galler och klättrade och var vaken och jobbig när alla andra sov. Hur jag till slut sa: du måste ta henne, jag lovar att jag hjälper dig.

Och hur Stella sedan blev den enklaste goldentjej jag vet. 

Ibland förundras jag över hur stor tilltro människor sätter till aveln. Och jag tror att man missar stora delar om man tror att en individ bara är sina gener. 
Lägg inte hela din tilltro till varifrån du köper din hund. Från vilka linjer eller hur många tävlingar släktingarna vunnit. Lägg delar däri och lägg sedan resten i dig själv. I ditt arbete. 

Jag funderar mycket på hur jag ska förvalta flockens nästa lilla medlem. Vilka problem har återkommit i mina tidigare hundar och hur har jag hanterat dem? Vad kan jag göra annorlunda? Och på samma sätt: vilka bitar har jag lyckats med? Var har vi haft våra styrkor?

Man kan inte köpa framgång nej. Du måste själv göra jobbet med din hund. Du måste förvalta och styra er utveckling. Du måste guida och problemlösa. Och det svåra är att du inte vet innan vad som kommer bli era svårigheter. Du måste vara lyhörd och flexibel. Lyckas du är du kompetent. Du är skicklig. 

Och precis som att din hund förändras, förändras du.

Jag vill inte ta ifrån mig själv eller mina uppfödarkollegor erkännandet för vårt arbete med att få fram det där engagemanget och den där lusten i våra hundar. Visst har vi en del i det. Men jag vill påminna om att det är en del.