Eldkullen 2 veckor

Idag blev Eldkullen 2 veckor. Det går fort!


De tittar nu, med nyfikna små ögon. De går, men bara ett två tre steg innan kroppen blir för tung och balansen sviker. De ålar över varandra och ligger ofta i en stor syskonhög och ibland på rad med tassen på en syster eller bror.

Vi har delat ut valpbesked och är tacksamma för att åter fått så många bra valpköpare som alla vill tävla, träna och arbeta med sina hundar inom olika grenar. Även denna kullen får spridning, från Norge till södra Sverige och hit. Vi behåller några i närområdet och det känns kul! Framför allt ska ju en av flickorna bo kvar hos oss och jag tänker varje dag på vem hon är. Du, du, du eller du? Än så länge kan jag inte säga mer än att de är väldigt jämna i storlek och utseende och att de alla söker min hand när jag sitter bredvid valplådan och klappar dem mjukt. De känns trygga och pigga. Precis som det ska vara.

 

 

 

Grattis Beatleskullen 4 år!

Hurra! Grattis på födelsedagen Beatleskullen! För 4 år sedan föddes Stella och hennes syskon. 7 valpar blev det och här är en film på när de var 13 dagar, precis lika gamla som Stellas valpar är nu. Tiden, så mäktig och så svår och så fascinerande den är. Det har hänt en hel del på fyra år, Glimma hade inga glasögon och tidningar i valplådan har vi slutat med. Men det är lika mycket känslor och lika fint att se denna kullen nu som det var då. Som alltid tänker vi lite extra på Ella denna dag, änglahunden som försvann alldeles för tidigt efter en påkörning.

Eldkullen 1 vecka

Redan en vecka sedan valparna föddes och idag jobbar jag första gången ett par timmar på eftermiddagen/ kvällen. Jag hade preliminärbokat lite patienter idag, med reservation för om jag behövde vara kvar hemma. Men valparna kom så tidigt så jag fick en hel vecka helt ledig tillsammans med dem och det har varit oerhört skönt. Inte för att de behöver mig just nu, inte alls egentligen. Men mamma Stella är värd lite extra ompyssling. Och jag har fått otroligt mycket datorjobb gjort. Skönt! Nu hjälps jag och Aron åt och jag har också pratat med Tove som kommer att kunna avlasta oss lite i år med. För er som inte vet är Tove vår kennelflicka som bor i närheten och som varit en pärla vid våra tidigare kullar. Nu går hon på hundsportsgymnasium men kommer att ha lite dagar hemma ändå och får då hoppa in och jobba lite extra. Och det är vi så glada för! Vi kunde inte ha en bättre kenneltjej! Jag hjälpte själv till på en schäferkennel när jag gick i gymnasiet och det var fantastiskt roligt och lärorikt.

Valparna växer otroligt fort och de kravlar sig fram allt snabbare i lådan. Stella är jätteduktig som mamma. Hon är väldigt avslappnad och trygg och pysslar så fint med de små. Hon lämnar mest valplådan korta stunder, men söker lite mer sällskap nu mot tidigare.

Valparna är oerhört jämna, både i färg och storlek. Personlighet är givetvis lite tidigt att uttala sig om än, men de är pigga och trygga. Det ska bli så spännande att se vad de utvecklar för egenskaper.

Mamma Stella

Stella är oförskämt fräsch efter valpningen. Hon födde åtta valpar på 2 timmar och 10 minuter så man kan tänka sig att hon skulle vara rätt mörbultad. Men hon är så pigg och fin! 

Vi går några lugna promenader varje dag. Idag var vi med matte Linda (som varit här både under valpningen och efter) i skogen en sväng och sen när Linda åkte hem gick vi ut på fälten. Stella ligger i lådan hela, hela tiden när hon är inne så promenaderna är verkligen viktiga. Både för rörelse och som paus och återhämtning från mammalivet. 

Som fysioterapeut, som dessutom jobbar med kvinnors hälsa och många nyblivna mammor, är jag verkligen mån om fysisk aktivitet, även för våra fyrbenta. Stella har varit aktiv hela dräktigheten med promenader men givetvis inte sprungit efter bollar eller liknande. Jag blir ibland förvånad när jag läser i uppfödargrupper hur många som inaktiverar sina tikar under och efter dräktighet. Fysisk aktivitet är viktigt för tikens välmående och ger snabbare återhämtning efter valpning. 

Tillsammans med fysisk aktivitet i lagom dos behövs mycket mat! Det är ingen omöjlighet att hålla sin tik i okej hull trots valpar, allt handlar om balans i näringsintag och utgifter. Tikar behöver mycket bra energi under digivning. Just nu får Stella mycket färskfoder då hon äter lite dåligt av torrfodret. Hon får också lite tilltugg då och då i form av människomat. Valpar vars mamma får i sig vanlig, hemlagad mat och inte enbart producerat hundfoder löper dessutom mindre risk för allergi! 

Nu tar vi fredagkväll och önskar er alla en trevlig helg! 

HEJ ELDKULLEN!


Så var de äntligen här! Och många fler än vi vågat drömma om! Säg hej till ELDKULLEN: 4 ljuvliga pojkar och 4 ljuvliga flickor! Så mycket kärlek! 

So they are finally here! Say hello to the FIRE LITTER: 4 lovely boys and 4 lovely girls! So much love! 

Vi kommer inte att dela ut några valpbesked riktigt än, även om vi förstår att ni är superspända och längtar oerhört! Den här gången ger vi oss själva förmånen av att njuta av dem som våra en liten tid innan vi lovar bort dem! Hoppas att ni förstår!

Oktober och tempot sjunker

Det närmar sig verkligen valpdags. Stella mår bra, hon är lite lös i magen och tar det lite lugnare på promenaderna, men kan fortfarande hoppa upp och ned från saker och är smidig i kroppen. Jag tror att det blir en liten kull denna gången med. Givetvis hoppas man som uppfödare på lite större kullar, speciellt när man har så många bra köpare. Men någonstans får man vara tacksam för det man får, det är verkligen ingen självklarhet att det alls ska fungera och jag är verkligen ödmjuk inför det faktum att det är mycket som kan gå fel och att det viktigaste är att Stella mår bra och att valparna mår bra. Och de rör sig, mycket nu. Jag tror att de har de fint i mammas mage! På ultraljudet såg vi bara tre tickande små hjärtan, men ultraljud är ju heller ingen säker metod för att fastställa antal. Vi hade tänkt göra en röntgen, men det fanns inga tider som passade hos den klinik vi brukar åka till och nu känns det som att det faktiskt kvittar. Vi ser vad som kommer ut helt enkelt, och hoppas så på att åtminstone en är en liten tjej som vi kan behålla hemma i vår flock. Vi har längtat så och planerat för dessa valpar. Det är fyra år sedan snart som Stella föddes och vi valde henne. Det kändes så självklart att hon skulle bli vår fodertik och få flytta till Linda, och jag har aldrig ångrat det beslutet. Jag tycker hon är en av de bästa goldentikar jag träffat (efter sin mor förstås).

Så håll nu en tumme för oss, för en liten Eldtjej och några därtill, och för att allt ska gå bra. Jag är ledig och hemma hela nästa vecka och valparna är beräknade till nästa helg.

 

 

 

 

Flockliv 

Det är något speciellt med att ha tre hundar hemma. Tre hundar som äter olika mat, tre olika tunnor att ösa ur och tre skålar att fylla. Det känns så mycket mera flock, så mycket mer kennelliv att ha tre hundar jämfört med två. Och jag  älskar det. Men när jag och Malin går förmiddagspromenad tillsammans känns fyra hundar jättemycket. En av dem känns inte alls. En litegrand men inte mycket. Mina två känns desto mer. Måste styra upp allmänlydnaden lite.

Har emellanåt svårt att förstå de som väljer att ha många hundar hemma. Har svårt att tro att man kan hinna med var och en på ett vettigt sätt. Men jag antar att det i vissa avseenden är som att skaffa fler än ett barn, kärleken tar aldrig slut – den växer och det finns så det räcker till alla. Sedan handlar det givetvis mycket om livssituation, hur man bor, jobbar, reser och ja, lever. 

Nåväl! Malin tog med kameran och tog superfina bilder på guldgänget bland höstens nyanser av guld. 

Jag älskar den här tiden på året. Nu har vi gått in i månaden då vi firar bröllopsdag och nu i oktober föds förhoppningsvis vår nästa lilla stjärna, oktober kommer nu och alltid att ha ännu lite mera stänk av guld i sig. 

Foto: Malin Wijk 

Duktiga Eldflammor 

När vi hade träffen för 3 veckor sedan spontanshoppade Sara och John-Filip varsin start till Goldenklubbens working test som gick i Vallentuna idag. Även Annelie hade anmält sig och Sky. Så roligt när hundarna kommer ut på tävlingar och prov. Jag tränade tillsammans med Sara och John-Filip i måndags med lite WT- upplägg med olika stationer, transporter, skott och olika markeringar. De var så duktiga så det förvånar mig inte att det gick fint idag! Ruth och Sara fick ett förstapris! Hurra! Och Coffee var inte långt därifrån på sina 67 poäng. Grym debut för både honom och husse i jaktsammanhang och jag är så stolt! Sky fick även han ett andrapris, och han har verkligen utvecklats! Jag hörde att de alla fått mycket beröm, både från domar- och publikhåll. Snabba, glada och snygga hundar! 

Fick två fina bilder på syskonen från Annelie!



Sky, Ruth och Coffee

3 veckor sedan parning

Det verkar sannerligen som att Stella är dräktig! 3 veckor sedan parning och helgen inleddes med morgonillamående. Lite bredare om magen och spenarna är svullna.
John-Filip ska hjälpa oss med ett ultraljud om någon vecka. Vilken lyx detta med veterinärer i kenneln. Kan varmt rekommendera hans klinik Vetopia som ligger strax utanför Uppsala. Gå dit och hälsa från Eldflammans så får ni lite extra kärlek!

Dagens Stella:

Tack förresten för alla mail om valpintresse! Det är helt otroligt hur många ni är som vill ha en Eldflamma och vi tar det som en stor och fin komplimang! Jag vill dock poängtera att vi endast säljer till personer med tränings- och tävlingsintresse eller intresse av praktiskt arbete, och då menar vi tex jaktapportering eller räddning. Vi är priviligierade att ha er alla men det gör också att vi nu kan välja att sälja till personer som verkligen vill lägga tid på hundsport. Med allt det jobb som ligger bakom en valpkull; all meritering av föräldradjur, sökande efter lämplig hanhund, resor till denne och sedan allt jobb med att ha en valpkull: ja, då känns det motiverat att också ha lite förväntningar på hur resultatet, det vill säga valparna, förvaltas. 

Guldrumpor! 

BPH och kullträff


Förra helgen inleddes med BPH (Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund) för Cocktail- och Danskullen. Vi saknade bara två hundar: Beckham och Sky. Sky skulle egentligen varit med men denna gången fick Annelie prioritera annat som var viktigare, de anslöt däremot till lördagens träning så vi fick träffas ändå.

Jag är så glad att så många tog sig tiden att komma! Det är speciellt att se dem samlade såhär, syskonen. Och det ger oss så mycket mer information än att bara läsa ett protokoll.

Hundarna var genomgående sociala, stabila, nyfikna och glada. Coffee har hamnat i någon spökfas de senaste veckorna och hade svårt att komma över dockan som flyger upp (motsvarande MH’s dumpe) men annars hade vi inte så mycket överraskningar.

Generellt tycker jag att BPH är en bra beskrivning av mentalitet, men det är ett test som belastar hundarna något mer än MH. Dockan som flyger upp är utrustad med vita tänder och ögon mot mörk bakgrund och det tycker många hundar är obehagligt, jag upplever att denna är värre för hundarna än dumpen (som finns på MH).

Kanske är det något att ha i bakhuvudet när det gäller våra goldens som ofta kan vara ganska sena i sin mognad. Jag skulle hellre vänta lite längre än göra detta med en ung individ som inte helt landat i sig själv.

Jag tycker att det är väldigt bra att man på BPH även kikar på reaktion för underlag. Något som inte heller finns med på MH är att man undersöker matintresse.

På fredagkvällen åkte ett gäng med till Torsvi och resten anslöt på lördag förmiddag för att delta i apporteringsträning.

Jag hade ovärderlig hjälp av Linda så vi kunde dela upp alla i två olika stationer: en med markeringsarbete och en med skick mot målområde/ på linje med störning. Detta innebar mindre väntan och mer arbete per hund. Efter lunch körde vi ute på fälten, då var det dags för markeringar med skott och terrängskiften (grönt gräs, stubbåker och plöjd åker). Vissa hundar fastnade i övergångarna men alla löste det med lite hjälp!


Foton: Annelie Karlsson